torsdag 18 februari 2010

Utställning på Simpan.

Igår satte jag upp bilderna på Simpan. Ägaren var stormförtjust och ville köpa flera stycken av dem. De låg i plastfickor och tejpades upp i all sin enkelhet såsom han ville ha det. Problemet är som vanligt det här med betalning. Vart ska man lägga sig? Jag måste dessutom fixa någon form utav person/kontakt info. Göteborgsbilden kom inte med på grund av platsbrist.

2 kommentarer:

Valentin ♥ sa...

Pengar är skitsvårt!

När jag vänder mig mot andra "fattiga" personer, typ andra småföretagare, försöker jag tänka att jag vill matcha i alla fall det mest lågbetalda jobb jag har annars, vilket är Securitas med ca 100kr/timmen. Sen gör jag en uppskattning om hur många timmar jag lägger ner. Det är en väldigt, väldigt snäll lön, som precis bara motiverar att jag inte måste lägga ner samma arbetstid på mitt tråkiga löneslavsjobb.

Går ersättningen under det handlar det inte längre att få betalt för vad jag gjort, utan då ger jag bort det som en gåva. Det kan ju också vara OK.

När det ska ses som ett seriöst arbete, eller om den som betalar inte är fattig, går jag såklart upp i ersättning. Det är ändå ett kvalificerat jobb, och skitsnygga bilder.

Eh, det kanske inte gör något lättare...

lars sa...

Tack för ditt svar! Jo du har nog rätt i att man i alla fall borde ta runt hundra kronor i timmen minst för arbetet. Det är ju en femtedels hantverkarlön och mindre än så kan man ju faktiskt inte ta.
Känns alltid bättre när man pratat med en kollega om sånna här saker. Stärker självkänslan en aning. Tack!