A Book of Flesh

Av någon anledning så har jag under ett flertal tillfällen tecknat tatueringar till mina vänner. Den här gången så var bilderna redan gjorda och kunde så att säga bara föras över från block till hud. Det känns roligt att se sin egen serie överförd till en annans kropp. Bra. Passande. Hårdkokt. Mannen på bilderna är Johnny min kusin. Initiativet har visst varit uppskattat utav andra människor som tatuerar sig.

Låt mig presentera (i åldersmässig ordning) Min 90-tals familj!

Lillasyster Moa.

Min 90-tals familj

Lillasyster: Filippa

Min 90-tals familj

Er allra bästa vän.

Min 90-tals familj

Storasyster: Linda

Min 90-tals familj

Mor: Lena Jonsson

Min 90-tals familj

Far: Tommy

Jomen. Det där med körkort kan jag.

Det här är nog så nära som jag kommer ett riktigt körkort. Nånsin. Men något är väl alltid bättre än inget.

Teckningar från 2004. Inget har hänt!

Jag kan ibland klaga på andra kreatörer när jag ser deras verk. Inte för att de nödvändigtvis är så dåliga utan snarare "jaha var det här allt? Blev det inte mer?". När jag nu är hemma hos mina föräldrar och tittar på mina gamla skisser så ser jag att jag själv har blivit precis likadan. Eller alltid varit. Mina skisser skiljer sig inte ett dugg från 2002 till 2010. Jag väntar bara på den dagen då jag kommer att märka att jag faktiskt var vassare förr. Så frågan som jag får ställa nu när ett nytt decenium står utanför dörren är väl samma fråga som vi alla tids nog får ställa oss själva: "Jaha? Blev det inte bättre än såhär?"

Bitar av mig. Bitar av familjen

Lars är mannen med mustaschen. Bakom mannen med mustaschen står en av hans yngre systrar, Filippa Krantz. I mannens famn vilar hans systerson Sindre Magnus Hoel. På Nästa bild ser vi Linda Krantz. Hon är mor till barnet i hennes famn. Även detta är Sindre Magnus. Linda är Lars enda äldre syster.

Beyond the boundaries

Jag har tidigare nämnt rollspelet Kult som en utav mina inspirationskällor här på min blogg. När det rollspelet kom ut var det en riktig ögon öppnare för mig och många andra som fick tag i det. Det omdefinerade vad rollspel kan vara och även vad skräck verkligen är. Så kan det vara att det som påverkar stakt också bara påverkar några få. Allting som jag någonsin har gillat har gått i konkurs eller bara kommersialiserats till något det inte vara tänkt till att var från början. Men så är det. Allt surnar.

De två magiutbyggnaderna till Kult kom ut på amerikanska efter det att just magin i den svenska versionen hade fått hård kritik utav sveriges många moralister. Som tur var så hade dom inte tummat en millimeter på trovärdigheten i böckerna "Beyond the boundaries" och "Heart, mind and soul" som magisupplementen hette. Böckerna är tunna men naggande goda.

De innehåller dels "The five lores of magic": dödsmagi, passionsmagi, drömmagi, vansinnaesmagi och tid och rumsmagi.
De inehåller även "The seven occult sciences": kabbala, alkemi, astrologi, numerologi, symbolism, tarot och voudoo.

"The lores" delas upp i lower samt higher Realm, eller: The Realm of Enlightenment och The Realm of Trancendence.
Trancendence är dödsmagi och tid och rumsmagi. Det bör dock förtydligas att ingen lore eller realm är mer värd än någon annan.

Innehållet i böckerna är sjukt bra och de ligger enormt långt fram på de grafiska fronten. De kom ut 1996 och bilderna känns moderna och fräsha än idag! Det känns som att skaparna visste att de skulle kursa och bestämde sig för att bara skita i kommersen och bara göra jäkligt bra grejer. Jag skulle vilja visa utbyggnaden "Purgatory" för er också. Tyvärr så hittar jag inte boken här hemma. Ni kommer ha svårt att hitta dessa böcker därute så det är därför som jag skriver och visar lite av dem här. Som en lten dokumentation och som en hyllning till en gammal, mörk vän till mig.

Rebel without a cause

Har precis skrivit en kort deckarnovell med Christer som huvudkaraktär. Hans ansikte är, trots sin säregenhet svårt att sätta. tänkte dra till ett caf... en Pub och slipa på lite skisser med crazy Chris som inspiration.
Ni måste väl förresten ha lagt märke till alla grabbar som är tjugo och några år som drar runt med mustasch? har varit poppis ett gäng år nu. Jag tycker faktiskt att det är extremt få som kan bära upp den. Ser ofta bara malplacerat ut. Som om den är ironiskt odlad eller nått. Jag vet inte.

Auktion till förmån för radiohjälpen!

Idag (lördag 18 Dec) till och med imorgon råder en auktion på Tradera där pengarna går till Radiohjälpen. Mitt serieorginal till Modesty Blaise, en fanart budas det bland annat på. Om ni vill ha min version av denna superspion så skynda er att buda!

Klädstil som håller

Det här är skisser som jag gjorde, dels inför den serien som jag gjort och dels inför min nästa tiosidors serie. Jag passade på att kolla in en text angående det svenska folklynnet som var intressant.

A dame to kill for

Nu är Ahlgren projektet fixat. Textning, klipp/klistring och scanning kommer kanske ta tre dagar men sen är det fixat. Sen ska jag börja på en ny Svarta jorden historia.

Serier för ett nytt sekel

Nu är tecknings biten kirrad. Tio sidor allt som allt. Bara textningen kvar. Det var faktiskt ett litet (långt) tag sedan jag textade senast. Jag rådfrågade serieskaparen Joackim Gunnarsson vad han använde för penna och ska nu gå till konsthandeln och införskaffa just en sådan. En vanlig tuschpenna som inte har ett progressivt stift. Storlek 0.3. Jag måste även skriva till lite dialog till serien. Improviserade fram handlingen en aning.

Lars Recenserar: Fjärilen från Tibet

På SF-bokhandeln (Malmö)

Kund: Har du läst den där?

Lars: Nej, det är ju därför jag köpt boken.
Har du läst den?

Kund: Ja. Jag känner faktiskt författaren personligen. Alltså jag pallade med att läsa i ungefär en kvart sen var jag tvungen att lägga ifrån mig den. Det var... bara för mycket. Min tjej streckläste dock boken.

Det var med spänd förväntan och med en viss oro som jag gick ifrån bokhandeln. Min kropp har reagerat negativt på starka scener tidigare och jag var rädd att jag skulle börja få uppstötningar när jag skulle till att läsa boken på Ölcafét. Så blev det dock inte. Början på boken är enormt bra! Det är grymt, kompromisslöst, snabbt och riktigt gory. Precis som den Thrash Metal musik som boken är en hyllning till. Istället för att äcklas så fascinerades jag över våldsamheten och den totala bristen av hopp som författaren målar upp. Jag gillar hans beskrivningar. Det är faktiskt där som CJ Håkansson verkligen briljerar med sitt ordsmideri. När själva prologen är över minskar också hastigheten i i berättandet. Nödvändigt kanske för att kunna göra en bok mer begriplig och läsvänlig. Jag tycker att dialogen inte är helt hundra men den är ändå ok. Boken består utav fyra stycken kapitel, eller kanske ska man säga noveller som är sammanknutna av en större ramberättelse. Det är utanförskap, ensamhet och en annalkande undergång. Helvetet har skurit sig igenom slöjan till vår verklighet och skonar inget och ingen i sin väg. Jag personligen hade gärna velat ha hela boken på samma höga tempo som introt är på men har samtidigt full förståelse för att författaren valde att göra en mer dramaturgiskt upplagd bok. Jag rekommenderar den varmt.
Jag har för övrigt hört att han har en frekvent medverkan med sina noveller i tidskriften Escapix.

Jag såg också att mannen på bokens baksida (författaren) var lite lik killen jag pratade med. Det vore en otrolig slump om det verkligen var författaren. Men å andra sidan. Världen är allt bra liten. Killen har ju till råga på allt även skrivit en novell som heter "Den Brända Jorden".

Lumparhistorier

Nu har jag kommit en liten bit in i min historia. Jag har börjat att improvisera fram lite bildberättande som ska löpa tillsammans med historien som jag skrivit. Det är alltid roligt att ha en historia i historien.

Krig och Helvete

Nu har jag börjat på en tio sidor lång serie till Utopi och som också ska vara en del i mitt Svarta Jorden projekt. Deadlinen är inte jättefarlig men jag kan inte ta det hur lugnt som helst. Idag ska jag dessutom hänga mina original på Form och Designcenter. Som vanligt så är mitt sidoupplägg sjukt skissartat, vilket gör att jag inte ger iväg serien till er redan nu på förhand. Ni kan omöjligtvis fatta vad som händer i dessa rutor.

AltCom: En Vuxenseriefestival

AltCom är en seriefestival som redan pågått i några dagar. Den har dock sin huvudhelg nu den 12-14 November. Detta är Malmös första vuxenseriefestival och serier från mindre förlag och studios presenteras. De kommer själva ut med en seriebok (Sex and War) som man kan få gratis. Kom och se och upplev.

Utställning på Form och Designcenter

Jag kommer att ställa ut tjugo av mina serie original på Form och Designcenter den tolfte November. De kommer att kunna beskådas i montrar som finns där. Här kommer även huvuddelen utav seriemässan AltCom att finnas.

Utopi.

"Men Lars. Projektet kommer aldrig att fungera. Det som säljer i Sverige idag är korta serier. Enrutingar och strippar. Tyvärr. Nått om politik. Folk vill inte läsa historier. Sorry men så är faktiskt läget."
"You do not need eyes to see. You need vision."

Utopi är ett serietidnings projekt som de rediga männen och kvinnorna på Kolik förlag dragit igång. Det är en serietidning med fantastiska historier, vars första nummer ska komma ut i Februari 2011. Ni kan beställa en prenumeration redan nu och få en av förlagets tidigare utgivna album på köpet. Jag kommer givetvis att vara med på denna skuta. Det ska bli en ära att få dra ut till sjöss med alla mina goda systrar och bröder. Det är en stabil farkost vi kommer att färdas på. Skrovet är gjort av drömmar och årorna som vi kan komma att använda när det inte är tillräckligt med vind i seglen är hämtade från vårt barnasinne. Ingenting kan stoppa en människa med visioner. Det är därför som jag pysslar med eskapism. God natt verkligheten. God dag o du sköna UTOPI!

Och i fackeltåg vi vandra mot en lysande framtid

August-Mini. En bonus fanart

What´s your pleasure? (Fanart: Fabian Göranson)

Enligt alkemin så står guld som symbol för den Hela människan. Genom att finna de komponenter som behövs för att skapa guld så kan den bevandrade inom denna ovan nämnda ockulta lära alltså finna vägen till att bli en enad, fulländad människa. En Gud.
Strinberg själv ansåg sig vara på god väg att framställa just den ädla metallen guld... inte visste väl August att han skulle komma att snubbla på något helt annat på vägen till upplysning. Men är det inte ofta så? Att för att komma till sitt paradis måste man först vandra igenom Helvetets långa, smutsiga korridorer. Och upplysthetens budbärare kan komma och gå i många olika skepnader. Änglar i vissa människors ögon. Demoner i andras.
Fabian Göranson har i serieform tolkat August Strinbergs "Inferno". Det är en historia som leder vår berättare in på mörka, hemliga stigar i jakt på... Gud vet vad. Läs den!

Härifrån kan det bara gå nedåt

Muntergöken

Skisser från datorn som jag tänkte göra något skoj av. Nu närmar jag mig slutet på en serie och början på en annan. Det är alltid som kämpigast de sista metrarna på ett projekt. Nu vill jag bara göra mitt eget.

Hildebard

Igår gjorde vi rollpersoner till rollspelet Drakar och Demoner-Trudvang. Min person blev en svärdsvingande kvinna med ett enormt starkt psyke och med ett trolls intelligens. Hennes namn är Hildebard. Vi gick även igenom våra liv på den gården där vi kommer ifrån. Vi började från sex års ålder och slutade upp vid sexton års ålder, då själva äventyret tar sin början. Ska spela på måndag tror jag. Det ska bli skoj.

Klar Barbar

Giving Ground

Nu har det blivit bestämt att jag ska vara med i nästa nummer utav CestBon. Det är en internationell serieantologi som görs utav ett gäng eldsjälar här i Sverige. Det är den första delen utav mitt Svarta Jorden-projekt som kommer att publiceras. Översättningen var enkel och tacksam i och med att historien är ordlös.

En Mittländare till

Ytterligare en oklar bild. Joakim Gunnarsson, en arbetskollega tyckte att jag skulle göra klart den. Det finns dock ett flertal tekniska missar på bilden som gör att jag drar mig för att fixa till den. Bättre att lära sig av misstagen och göra en ny.

En Mittländare

Bilden är väl inte helt klar men det får duga så länge.

Åter till Trudvang

I lönndom har min vän snidat på en vass kampanj till Drakar och Demoner-Trudvang. Ser ut som att vi kan kasta på oss pälsmanteln och rycka ut skalmsvärdet ur skidan redan nästa vecka. Förutom jag och Axel så ska en hirdman som gick ut serieettan i höstas vandra med oss ut på det blodiga härjetåget. Det som är bra är att vi alla kan orientera oss i Trudvang utan att förirra oss helt och hållet. Vi har som man säger vandrat dess mörka stigar förr. Jag vill verkligen börja skissa på min karaktär redan nu. Rawren Cochann tänkte jag att personen skulle heta. Bra namn men det dumma kan vara att folk kan tycka att det är problematiskt att uttala.

Obs: När jag sparar bilder på nätet så dyker det upp en annan bild än den jag egentligen valt när jag ska lägga upp den här på bloggen. Jag får helt enkelt se vad det är för gött i påsen nu när jag lägger upp det här inlägget.

Han är ingen jävla hare

Snart klar med den visuella biten på serien. Sen kan jag ta och påbörja mitt eget projekt. Jag tänkte bara ta och introducera sagans protagonist.
"Alla vill att yxan ska svingas men ingen vill hålla i skaftet" sägs det. Inget kunde vara mer fel om den här utredaren. Han är en grym jävel som inte bangar när det kommer till att ta i med hårdhandskarna. Med Plopp-chocklad som energikälla är han som en duracellkanin. skillnaden är bara att han inte har en stoppknapp. Den gick sönder när någon skenhelig kommunist stack honom i ryggen. Den här killen klagar inte dock. Han har ändå svurit att gå och lägga sig den dan som brottsligheten tar semester. Hälften man och hälften freak. Etthundra procent bad ass.

kroppar och mer kroppar

Av gammal vana så tecknar jag oftast kroppar när jag inte vet vad jag ska skriva då jag sitter på café. Jag tror jag började försöka mig på muskulatur när jag var ungefär tio eller elva år gammal och sen dess så har vanan varit mig trogen. Det varierar mellan män och kvinnor fast det är faktiskt intressantare att teckna killar i och med att dom oftast har mer framträdande muskler. Det blir en större variation mellan hårt och mjukt då. Jag hörde att dom på serieskolan skulle börja med kroki och att även utomstående skulle kunna vara med. Skulle vara roligt. Det är intressant att se att alla människor faktiskt har en egen unik kropps identitet.

Sidlayout

Jag skissar upp min sidlayout väldigt snabbt. På ett sätt tror jag det kan vara bra då man kan hålla allting öppet och improvisera mer. Det negativa är väl att min komposition verkligen inte alltid är den bästa.