Serier för ett nytt sekel

Nu är tecknings biten kirrad. Tio sidor allt som allt. Bara textningen kvar. Det var faktiskt ett litet (långt) tag sedan jag textade senast. Jag rådfrågade serieskaparen Joackim Gunnarsson vad han använde för penna och ska nu gå till konsthandeln och införskaffa just en sådan. En vanlig tuschpenna som inte har ett progressivt stift. Storlek 0.3. Jag måste även skriva till lite dialog till serien. Improviserade fram handlingen en aning.

Lumparhistorier

Nu har jag kommit en liten bit in i min historia. Jag har börjat att improvisera fram lite bildberättande som ska löpa tillsammans med historien som jag skrivit. Det är alltid roligt att ha en historia i historien.

Krig och Helvete

Nu har jag börjat på en tio sidor lång serie till Utopi och som också ska vara en del i mitt Svarta Jorden projekt. Deadlinen är inte jättefarlig men jag kan inte ta det hur lugnt som helst. Idag ska jag dessutom hänga mina original på Form och Designcenter. Som vanligt så är mitt sidoupplägg sjukt skissartat, vilket gör att jag inte ger iväg serien till er redan nu på förhand. Ni kan omöjligtvis fatta vad som händer i dessa rutor.

Utopi.

"Men Lars. Projektet kommer aldrig att fungera. Det som säljer i Sverige idag är korta serier. Enrutingar och strippar. Tyvärr. Nått om politik. Folk vill inte läsa historier. Sorry men så är faktiskt läget."
"You do not need eyes to see. You need vision."

Utopi är ett serietidnings projekt som de rediga männen och kvinnorna på Kolik förlag dragit igång. Det är en serietidning med fantastiska historier, vars första nummer ska komma ut i Februari 2011. Ni kan beställa en prenumeration redan nu och få en av förlagets tidigare utgivna album på köpet. Jag kommer givetvis att vara med på denna skuta. Det ska bli en ära att få dra ut till sjöss med alla mina goda systrar och bröder. Det är en stabil farkost vi kommer att färdas på. Skrovet är gjort av drömmar och årorna som vi kan komma att använda när det inte är tillräckligt med vind i seglen är hämtade från vårt barnasinne. Ingenting kan stoppa en människa med visioner. Det är därför som jag pysslar med eskapism. God natt verkligheten. God dag o du sköna UTOPI!

Ej avslutad historia

Precis innan jag påbörjade arbetet utav En Hjälpande Hand (EHH) så höll jag på att illustrera en kort historia som skulle vara mellan fyra till sex sidor. Handlingen skulle vara förlagd i Den Svarta Jorden och den var tänkt att gå i en månadstidning. Projektet blev aldrig av. Jag gjorde EHH och sidorna blev liggande. Jag tycker att mitt manus var lite väl tunnt och jag vet att jag kan göra bättre ifrån mig på det visuella planet nu. Det här är helt enkelt en aborterad serie som aldrig fick se dagens ljus. Så kan det gå.

Vin och sång

Den här bilden var jag inte alltför nöjd med när den var klar. Hamnade upp i gamla manér igen. Jag tycker även att det verkar som att kvaliteten på penslarna som jag använder (Da Vinci) bara blir sämre och sämre. Jag köper två åt gången nu för att inte riskera att sitta med en defekt pensel. Det är ett helvete i sig att arbeta med dåliga instrument.

Hellraiser i Lilla London

Vad ska man säga? Göteborg har ju alltid varit Sveriges hårdrocks-Mecka, så varför inte göra en metall insprirerad bild av mitt Göteborg anno 1910?

Kronans Män

Jag kollade in olika unoformer som vi i Sverige hade under första världskriget. Det visade sig att i nästan vartenda foto som jag tittade på skiljde sig kostymerna åt. Jag frågade min historiekunninge vän hur det var med det hela. Kanske hade man olika uniformer beroende på vilket landskap som man kom ifrån.

Han sa att det var först en bit in i kriget som vi fick en enhetlig uniform. Till en början bar vi samma typ utav hattar som karolinerna (!) bar under Karl den tolftes storhetstid. Detta för att injaga respekt och fruktan i fiendeleden.

Mörker äro endast avsaknad av ljus

Utanför Simrishamnsagtan 3.

...Och porten skola ej mer vara sluten

Simrishamnsgatan 3 som det ser ut i Den Svarta Jorden

Hårda klappar och mjuka slag.

Jag kommer att lägga upp bilderna på Simpan tre åt gången. Det här är de första tre. Skillnaden på hur jag har arbetat tidigare kanske inte ser ut att skilja sig särskilt mycket, men jag gillar det här mycket bättre. Jag har nu även med stålstiftet när jag arbetar. Det spelar inte en jättavgörande roll för bilden. Jag använder mig fortfarande mest av penseln, men jag tycker nog ändå att det tillför en mer vass känsla av framför allt skuggurna. Penseln gör att man får en massiv men samtidigt mjuk form. Stålstiftets linje är vass men spröd.

Den Svarta Jorden: Krig är helvete

Jag behöver överdriva utseendet på personerna i mina historier. Här ser ni Carl-Jan Rydberg. Dels i hans helvetiska form och dels i hans mänskliga.

Den Svarta Jorden: Kvinna och exteriör

Mörkret har lagt sig över staden. Ingrott i husfasaderna finns rötan. Den äter sig långsamt in i teglet och smular sönder murbruket. Kläderna blir aldrig riktigt rena. Stendam, avgaser och sot från fabrikerna sätter sig i tyget. Blandas med en unken svett och sur mellanmjölk. Kaffe och ciggaretter. I ransoneringsdagar är ingenting "the real deal". Boklövstobak och surkaffe gjort på rökt granbarr får duga i väntan på bättre tider.

Den Svarta Jorden: Nattens barn

Jag känner att jag måste träna mycket mer på kvinnors olika utseenden. Man har alltid en tendens att falla in i en standardiserad mall när man tecknar dom vilket är trist. De har dessutom mer varierad klädsel än män. Huvudpersonen i min långa berättelse kommer att vara kvinna och jag vill att hon ska ha ett ganska eget utseende. Hon ska verka väldigt mänsklig. Jag vill försöka undvika ikoniseringen och idealiseringen.
Hon ska vara befläckad av den grymma värld hon lever i. Desperationen tar sig olika former. Men där fattigdom och hopplösheten härjar finns alltid de fallna kvinnorna. Dom rör sig i skuggorna. Gatlyktans sken lyser blek på några postituerade som väntar på män med tvivelaktig moral. Dom är inte ensamma om att sälja sitt kött till rätt pris. Andra är redo att sticka slaktarkniven i dig om du ger dom chansen. Vissa är sjukare än andra. Dom är nattens barn. Vackra. Fruktansvärda.

Den Svarta Jorden: Militärpoliser.

Kriget mot fienden har pågått en längre tid och det verkar inte som att det kommer att upphöra. I staden och även (som i denna bild) i dess utkanter finns patrulerande militärpoliser som satt upp vaktposter lite här och var för att skydda medborgaren från den lede fi. Många områden är sönderbombade och övergivna. Hemlösa människor kan ibland stryka omkring och leta i bråten efter värdefulla gamla saker som blivit begravda i högar av sprucket glas och krossat tegel. På vissa ställen har ruinerna blivit till en tillflyktsort för kriminella element. Provisoriska läger dyker upp och slås lika snabbt ihop. Här lever mördare, illegala flyktingar och de allra mest nödställda sida vid sida.

Den Svarta Jorden: Badrums interiör

Jag har här försökt att få in lite hur inredningen kan se ut hos en privatperson. Badkar var väldigt ovanligt att ha bland vanligt folk, men det förekom.
Det är ofta trångt i lägenheterna. Det finns nästan inga tomma ytor. De fylls ut snabbt med draglådor, bäddsoffor med mera. Väggdekorationen kunde, som i detta bestå av något så enkelt som torkade blommor.

Den Svarta Jorden: Lumphandlare

I den här illustrationen vill jag gå in mer på miljöbeskrivning men även på den fattigdom och utsatthet som människorna i mitt fiktiva tio/tjugo-tals sverige lever i. Mörkret har fallit över staden och folk vet inte riktigt hur nära ruinens brant som de verkligen befinner sig.

Den Svarta Jorden: Dam med omgivning

Det här är den första konceptbilden på det som ska komma att bli min nya serie. I den här bilden så har jag delvis koncentrerat mig på klädstil. Jag vill försöka sätta en bra tidsanda i serien och det , tror jag delvis är med kläderna. Förr i tiden definierade de vad man hade för ställning i samhället. Vilket arbete man hade och vem man var kort och gott.

Den andra delen är omgivningen. Min bok "dödvatten" utspelades i mångt och mycket i isolation. Jag vill bibehålla trycket i bilden men samtidigt öppna upp för en större värld.

En skräckantologi

Jag ska kanske vara med i en skräckantologi som Myling media ger ut. Det känns roligt att kunna få Bunkerfeber publicerad. Jag tycker storyn funkar och det skulle vara skoj att se den tryckt på papper.